Startsida

Erbjudanden

Frågor och Svar

- Resultatplanering
- Lön över bryt-
  punkten, eller ej?


Kunder

Kundtjänster

Våra nätverk

Länkar

Kollegiala tjänster

Om företaget

Tjänster
Kontakt



Nedanstående fråga med kommentarer har ställts på LinkedIn.  Nedanför frågan hittar du mitt svar.

"Skall man ta ut lön över "brytpunkten" och betala 20% statlig skatt?"

Många av är så kallade 3:12 bolag (fåmansbolag) och man balanserar mellan hur mycket lön som skall tas ut och hur mycket vinst som skall tas ut.  För 2012 så är schablonbeloppet 143 275 kr, dvs så mycket vinst kan man ta ut (före skatt) som inkomst av kapital.  Man kan ha en lön på 414 000 kr innan man betalar statlig skatt på 20% - kallas för "brytpunkt".

Härifrån finns det ett antal strategier då många konsultbolag omsätter enkelt över 1MSEK/år
  1. 414KSEK i lön, 143KSEK i inkomst av kapital och resten "trollar" man bort - dvs kostnadsför en utgift som minskar vinsten, eller använder periodiseringsfonden.

  2. 414KSEK i lön, 143KSEK i inkomst av kapital och resten är vinst som man betalar bolagskatt och sparar i bolaget som eget kapital.  Oftast sparar man det med syfte att ta ut efter pension.

  3. 143KSEK i inkomst av kapital resten som lön co då betalar man statlig skatt på 20% och för vissa även 25%.
Kommentar 1 (från frågeställaren)
"Berätta hur du gör och berätta också om bolaget ägs av en eller flera personer - det är ännu viktigare att tänka rätt när man är fler.  Vad brukar din revisor rekommendera dig?"

Kommentar 2 (från annan)
"Intressant! Det är väl inte helt fel att bygga upp ett starkt eget kapital.  Men jag tror många egenföretagare glömmer bort aktivt pensionssparande under resans gång.  Det är fördelaktigt rent skattemässigt många gånger.  Man får dra av upp till 12 000 kronor per år på sitt sparande när man deklarerar.  Man kan börja att plocka ut sin privata pension redan vid 55 års ålder.  Jag tycker personligen att man bör hålla sig till brytpunkten, pensionsspara och göra utdelning om det tillåts."

Mitt svar
Innan jag kommenterar sakfrågan/ger mitt svar, vill jag klargöra några punkter i inläggen ovan som kan misstolkas.

Förtydligande 1:
Med risk för att uppfattas som våldsamt övertydlig, vill jag först förtydliga att frågan handlar om resultatplanering i aktiebolag och berör inte andra företagsformer.

Förtydligande 2:
Frågan om storleken på löneuttag kan användas som s.k resultatdisposition i bolag.   Extra löneuttag minskar vinsten och därmed bolagets skatt.  Periodiseringsfond(-er) har samma effekt.

Förtydligande 3:
Uttag av utdelning från aktiebolag är inte en s.k resultatdisposition.  Först efter att bolaget har deklarerat sin vinst, blivit beskattad för den och tillfört nettoresultatet till eget kapital, kan bolagsstämman besluta om utdelning från bolagets kapital som blir en inkomst, före skatt, hos ägaren i inkomstaslaget kapital i ägarens privatdeklaration.  Det går därför inte att "balansera", i betydelsen jämföra, dessa åtgärder som likvärdiga, då de sker på olika nivåer, den ena före bolagsskatt, den andra efter bolagsskatt och får helt olika skattekonsekvenser.

Förtydligande 4:
Avdragstaket på 12.000 kronor för pensionssparande, som nämns i kommentar 2, gäller inte enbart aktieägare, utan avser en privat avdragsmöjlighet för pensionssparande under inkomstslaget tjänst i privatdeklarationen för alla fysiker (=privatpersoner) och har inget med resultatdisposition i aktiebolag att göra.

Avdrag för tjänstepensionspremier kan användas som resultatreglerande åtgärd i aktiebolag.  Avdragstaket för pensionskostnader i bolag följer helt andra regler.

En liten varning
I egen kommentar frågar frågeställaren: "Vad brukar din revisor rekommendera dig?"

Som svar på frågan skulle jag vilja lämna en stor brasklapp och varning för att lekmän, (= icke-expert inom området) sprider sin revisors råd till andra lekmän som en universal sanning för alla företagare.  Varje revisor rekommenderar åtgärder för sin klient i deras specifika fall och med de livsförutsättningar som den klienten lever under.  Att sprida en revisors specifika råd till sin klient som en absolut, generell sanning för alla företagare kan bli väldigt fel och vara ett direkt dåligt råd för just dig.  Därför vill jag uppmana alla företagare att enbart lyssna till sin egen revisor för bästa expertråd och inte lyssna till andra lekmän inom området.  Din revisor har den expertis inom det ekonomiska, bolagsrättsliga och skatterättsliga område som du behöver, förutom specifik insyn i just ditt företag och dina livsvillkor.  Lita på henne/honom!  Får du inga tips av din revisor?  Byt revisor!

Vi har haft förmånen att kunna hjälpa flera av våra klienter till inkomster i mångmiljonklassen men det har alltid varit med hänsyn till just deras livssituation, möjligheter och det livspussel som just de behöver lägga.

Med detta sagt, finns det ändå några generella funderingar att ha i åtanke.

Nu till huvudfrågan:
"Skall man ta ut lön över "brytpunkten" och betala 20% statlig skatt?"
Beroende på livssituationen, kan det vara önskvärt med lön över brytpunkten.

För att förstå varför, behöver vi introducera resonemanget om några olika socialförsäkringar i välfärdssystemet.  Dessa avser Sjukpenninggrundande inkomst (SGI), Pensionsgrundande inkomst (PGI) och ersättningar i Föräldraförsäkringen (FP).

Som regel ska våra skatter finansiera dessa socialförsäkringar.  Grundläggande princip är: ju högre lön - desto högre skatt - och desto högre ersättning för sjukdom, pension och föräldraledighet.  Dessvärre följs detta inte åt i det oändliga.  Det finns"takbelopp" för respektive ersättning, då ersättningen inte längre ökar propor-tionellt med lön/skatteuttag.  Det är dessa "taklönebelopp" som inte bör överskridas då det i princip innebär "skattepengar i sjön" utan motsvarande ersättning.  Något "takbelopp" ligger över brytpunkten, varför lön över brytpunkten kan vara intressant i detta fall. Låt oss sedan definiera och förklara en del begrepp innan vi går vidare.

Definitioner

Brytpunkt: är taxerad inkomst före grundavdrag

Nedre brytpunkt: gränsen för 20% i statlig inkomstskatt, 2012 = 414.000

Övre brytpunkt: gränsen för 25% i statlig inkomstskatt.  2012 = 587.200

Prisbasbeloppen (PBB): (prisbasbelopp/förhöjt prisbasbelopp) följer prisutvecklingen

Inkomstbasbelopp (IBB): följer inkomstutvecklingen

Prisbasbelopp 2012: 44.000

Inkomstbasbelopp 2012: 54.600

Takbeloppet för SGI = 7,5 PBB => 2012 = 7,5 x 44' = 330' < 414' (brytpunkten)

Takbeloppet för PGI = 7,5 IBB => 2012 = 7,5 x 54,6' = 409,5' < 414' (brytpunkten)

Takbeloppet för FP = 10 PBB => 10 x 44' = 440' > 414' (brytpunkten).

Är du som företagare småbarnsförälder och vill ha ut ersättning från Föräldraförsäkringen, kan det alltså vara intressant att göra löneuttag över brytpunkten och "ta" den extra skattebörda med 20% statlig inkomstskatt som det medför.

För dig som inte är småbarnsförälder är det onödigt att ta ut 10 PBB.  Nöj dig med löneuttag upp till 409,5' som är takbeloppet för PGI som även överstiger takbeloppet för SGI.

Vad vill du göra nu?
Jag vill veta mer om:
Resultatplanering